Varm och go på färden oavsett väder

Nu när det är vinter, men också andra delar av MC-säsongen, behövs det mer planering för att inte kylan ska bli ett problem på färden. Jag har under alla mina år i sadeln och med temperaturer mellan +40 och -40 grader testat många olika plagg, metoder och andra klurigheter för att hålla kroppstemperaturen i schack. I den här artikeln kommer jag dock inte att kika på den varma delen, den mellan +10 och +40, utan vi kikar istället på den mellan +10 och -40 grader. Tips och råd som passar bra både för vinterkörning och de kallare tillfällena under barmarkssäsongen.

Vi kan på en gång slå fast att den frusnes värsta fiende är fukt, oavsett om den kommer utifrån i form av väder och klimat eller inifrån producerad av din egen kropp! Den mänskliga kroppen avger, även i vila, stora mängder fukt per dygn och det säger sig självt att om den fukten blir instängd då blir det blött. Det gäller alltså att få till en så bra ventilation som möjligt mellan kropp och ytterskal för att jag ska känna mig varm och go. Om jag tar på mig något som är riktigt tätt så kommer jag först att uppleva värme men bara för en kortare stund, så fort fukten börjat att ansamlas på insidan av mina kläder så kryper också kylan närmare. Jag behöver alltså skydd både för fukt utifrån samtidigt som jag så fort som möjligt vill bli av med fukten producerad av min egen kropp. Det gäller alltså att hitta den bästa balansen mellan väderskydd och fukttransport för att få till den optimala komforten. Min upplevelse är att det är lättare om det är riktigt kallt ute, under -20 grader, än när det är runt noll grader. Orsaken till detta är att vid noll grader är ofta också den omgivande luften fuktig men under -20 grader är det riktigt knastertorrt. Ett år när jag körde 35 mil i en temperatur som under dagen varierade mellan -43 och -25 så blev detta väldigt uppenbart. Luften var torrare än torr och det enda riktiga problemet med fukt var den som kom från min egen kropp. När det är så kallt och torrt så är också avdunstningen stor och det gör att det är mycket lättare att hålla sig torr, i alla fall så länge jag inte utsätter mig för kraftig fysisk aktivitet. Ja märkligt nog så är det så torrt att jag inte får glömma bort att dricka mycket. Vid körning i sådan kyla gäller det att omge sig av fler fluffiga lager där luft och fukt sakta transporteras igenom, lagom långsamt för att inte kyla men heller inte så långsamt att fukthalten i kläderna höjs allt för mycket.

Hur får jag då till detta? Ja flerlagersprincipen har nog de flesta hört talas om men det gäller också att välja rätt material i de olika lagren. Med kopplingen till texten ovan så bör jag alltså använda material som inte drar åt sig fukt utan som ventilerar. Detta är en orsak till att bomull aldrig är ett material som passar in i dessa sammanhang, bomull binder fukt allt för lätt. Så länge bomull är torrt så är det både skönt och varmt men så fort det blivit fuktigt så har det gjort sitt. Äldre personer med erfarenhet från friluftsliv rekommenderar ofta en bomullsskjorta(flanell) under anoraken, just för att den ska suga upp kropps fukt. Detta var ofta en lösning då yttermaterialet i anoraken eller regnkläder var för tätt. Lösningen blev att jag fick byta skjorta ett par gånger per dag istället för att få bort fukten från kroppen. Med dagens ”andas” material så slipper jag tänka så och om jag istället väljer lager efter väder och temperatur så får jag istället balans mellan fukttransport och värmehållning.

Till exempel så har jag provat ett antal olika billiga membranställ för MC bruk. Min första upplevelse har ofta varit att de är riktigt varma och sköna men när jag tagit en längre tur så avtar den effekten vart efter och till slut är jag riktigt kall. Den högst troliga orsaken är att fukten ökat steg för steg på insidan av stället och till slut har det blivit så fuktigt att kroppen snabbt börjar kylas. Orsaken till detta beror oftast på att billiga ställ använder billiga membran och billiga membran är ofta täta men andas mycket sämre. Dessutom blir jag ändå oftast blöt utifrån när det regnar men det beror inte på membranet utan på att sömmarna inte är riktigt ihop satta och limmade. Nej slutsatsen blir den samma, det gäller att få till en så bra balans som möjligt mellan fukttransport och värmehållning. Men då krävs det mycket tänk på detaljer och lösningar och det brukar göra att också priset sticker iväg. Men det behöver inte alltid vara så, det finns många både billiga och bra lösningar med just de egenskaper som vi efterfrågar och ull är definitivt en sådan lösning. Ull har dessutom en annan egenskap som inte många material har och det är att om det skulle bli blött så klarar det ändå värmehållningen riktigt hyfsat. Det finns en anledning till att fiskare på Färöarna använder tjocka ylletröjor som ytterplagg ute på havet. Så ullen har fler fördelar, den klarar både av att ventilera och hålla ett värmande lager och om ullen blir fuktig så tappar den inte all värmande effekt som så många andra material.

Nu har jag kanske kommit så långt i mitt resonemang att det är dags att börja klä sig 🙂
Om vi förutsätter att det är lite kyligare väder, i alla fall under 10 plusgrader så skulle jag klä mig så här:
Lager 1: Ett tunt merinoull-underställ som sitter tajt mot kroppen
Lager 2: Ett lager 2 ställ i fleece eller ull (eventuellt kan ull på ull bli lite i varmaste laget 🙂
Lager 3: Ett MC ställ med membran som andas

Kommentar: Lite beroende på så brukar jag även starta med att över lager 2 ha en tunn vindtygsjacka. Effekten av detta är oftast att fukttransporten går lite långsammare och det ger lite mer värme de första milen men vid första stoppet så åker den av för då är värmen uppe och jag behöver öka på fukttransporten.

Nu har jag inte nämnt något om strumpor men i princip är det samma tänk här med flerlagersprincipen. Jag brukar köra med en tunn ullstrumpa längst in och efter behov så tar jag en tjockare ull eller polyester strumpa som lager två. Ofta klarar jag mig med den tunna ullstrumpan eftersom mina stövlar har både god fukttransport och bra värmehållning 🙂

Det här är grunden som jag alltid börjar med och vart efter det blir kallare så bygger jag på med att lägga till ett lager 3 eller ta fluffigare kläder som lager 2. För att klara värmehållningen så behövs en påbyggnad av luftiga lager, lager med luft som tillräckligt långsamt transporteras från kropp mot ytterskal. Ju långsammare luftvandring desto varmare men också med större risk att fukthalten stiger så åter igen är det viktigt med balans! För att belysa det här med luftens vandring så kan jag ta ett exempel. Om jag har en vanlig luftmadrass och lägger den på backen. Om jag sedan lägger mig på den så kommer jag direkt att få samma temperatur under ryggen som mot backen på grund av att luften cirkulerar mellan kallt(backen) och varmt(ryggen) utan motstånd inne i madrassen. Om jag då istället fyller madrassen med dun eller hålfiber så stannar luftrörelsen av så ordentligt så att nu kan jag lägga madrassen direkt på isen i -15 grader utan att bli nerkyld. Det är egentligen samma sak som med ett vanligt sitt- eller liggunderlag, materialet i ett sådant består av mängder med luftblåsor som ligger på varandra och efter som luften är instängd och inte kan vandra så isolerar materialet mellan kallt(underlaget) och varmt(min rygg eller ändalykt). Det är också därför jag inte ska klä mig för tight i det yttre lagret om jag vill få bra värmehållning, eller ha för trånga stövlar eller skor, för då pressar jag bort all luft i de underliggande lagren och den goda värmande effekten avtar betydligt. Vi kan ta en liknelse med en fluffig dunjacka som är riktig varm och go när det är kallt. Om jag ovan på den drar på mig en tight nätjacka så att jag klämmer ihop dunjackan rejält ja då kommer jag inte alls känna samma goa värme. En dunjacka som använts en längre tid och som blir tvättad, eller i alla fall torktumlad tillsammans med tennisbollar, värmer mycket bättre. Det är torktumlingen som fluffar till dunet igen och får det att växa i volym och därför kan det hålla mer luft och det blir en bättre isolering.

Så vad blir då slutsatsen? Jo jag behöver klä mig så att jag får balans mellan fukttransport och luftvandring mellan kroppen och ytterskalet. Det får inte bli för instängt men inte heller ventilera allt för väl, i alla fall inte så mycket att jag kyls ner. I riktigt kallt väder försvinner och avdunstar fukten fort men i fuktig väderlek så behövs mer hjälp av materialet för att fukten ska ge sig av från kroppen. För att skydda sig mot rejäl kyla så behövs mer värmande lager och då fluffiga och luftiga lager så luftiga som det nu går att få till. I nödfall, och tillfälligtvis, kan jag höja värmeeffekten genom att stänga av fuktvandringen mellan kroppen och ytterskalet med tätare kläder(t.ex. ett regnställ) men det kommer inte att hålla i längden. Lösningen kan dock passa bra för att klara värmen de där sista milen på väg hem efter en härlig och lång dagstur på MC. Tänk också på att en frusen MC-förare inte är en bra MC-förare! God värmehållning är A och O för att upprätthålla en säker och trygg körning. Så sitt inte inne, även om termometern visar ”kallt”, utan se till att hitta rätt klädsel och värmebalans och ge dig ut på skön, varm och härlig MC-touring så fort underlaget tillåter 🙂

Här kan du läsa mer om ett tidigare test av underställ!

Här kan du läsa mer om riktigt varma och goa stövlar för vinterbruk!

Här kan du läsa lite tips om vad som kan vara bra att packa med på resan!