Breaking News

Krystall-Rally 2013

P1000301I år precis som förra året så tog vi chansen till riktigt härlig vintertouring i Norge genom att besöka Krystall-Rally! Också i år precis som förra året hölls det på Spidsbergseter på Ringebufjället, porten till Rondane! I år blev det inte bara jag och Göran utan även tre ”rookies” från Sundsvall i form av Totte, Henrik och Kai. Totte och Kai på var sin Dominator och Henrik på sin 63:ans Ural. Vi blev alltså fem personer som tillsammans gjorde resan genom Sverige och Norge för att till sist nå Spidsbergseter och det 42:a Krystall-Rallyt i ordning.

Fotoalbum från resan, Krystall-Rally 2013!

Göran och jag startade onsdagen den 6 februari från Gagnef i Dalarna. Vår tur denna dag skulle ta oss upp via Siljan, Mora och Älvdalen upp till Särna och Länsmansgården där vi hyrt in oss för natten tillsammans med killarna från Sundsvall. Tyvärr började inte Görans och min tur speciellt bra. Vi hade till detta år ställt i ordning vår Africa Twin och CX500 med sidvagn för turen till Krystall. Vi hann dock bara 2 mil innan CX500:en började hosta och misstända. P1000292Vi stannade till i Leksand och checkade tändstift och gjorde även ett byte av ett sådant. MC:n gick nu lite bättre igen men bara efter någon kilometer så började den hosta och misstända igen. det blev till att ta ett hastigt beslut att vända tillbaka hem och göra ett MC byte. Väl hemma igen fick jag snabbt göra i ordning min BMW R1200GS för en ny tur till Norge. Den var inte helt förberedd för detta men skidor och dubbdäck var på plats så det krävdes inga större åtgärder för att åter komma iväg. Totalt förlorade vi kanske 2-2,5 timmar på detta krångel men fick ändå vara glada att det skedde så passa tidigt på vår resa och att det fanns alternativ att ta till. Den fortsatta resa mot Särna gick bra och vi anlände lite senare än beräknat men ändå i tid för att träffa Sundsvallsgrabbarna och tillsammans med dom ”göra Särna” en onsdagskväll. Det blev en ”Renfilé” pizza på ortens Pizzeria. Tyvärr hade de nog missat att köpa hem ”Renfilé” för smaken var nog mer åt skinkstekshållet, men det är ju mat även det precis som hästkött.

Här finns rutten beskriven!

CIMG4716Dag nummer två började med att starta upp alla MC. Temperaturen låg runt -15 men solen var på väg upp så vi räknade med en riktigt fin dag på väg till Norge. Tyvärr igen så hann vi inte längre än ca 2 mil innan det var dags för punktering på Uralen. Troligen hade bakdäcket varit för kallt och snurrat på fälgen och då dragit med sig innerslangen med punktis som resultat. Men vad gör väl det när det finns ett extra hjul på en Ural. Sagt och gjort så skiftades hjul men tyvärr till ett med ”sommardäck”. Väl på Shellmacken i Idre insåg vi att vi ändå var på rätt plats för han som hade ”hann om et” på macken var crossförare och hade ett antal slangar på lager. Sagt och gjort så blev det alltså ett snabbt slangbyte och så var allt fix igen. Den här gången gick det ändå snabbare och vi förlorade säkert inte mer än 1-1,5 timmar på vår restidskvot. Så här vintertid får man tänka lite extra på tiden då det fort blir mörkt fram på eftermiddagen i början av februari och det är inte lika kul att idka mörkerkörning vintertid, även om det går. Vi fortsatte nu vår färd upp mot Drevdagen och gränsen mot Norge. Vägen från Idre upp mot gränsen var plogad och skrapad med någon ny typ av stål, det var något smalare spår än det brukar. Normalt är det inga som helst problem att köra i och över dessa spår men nu kändes det i hela MC:n. Grepp fanns men det blev en otäck känsla i styret. Väl över gränsen såg vägen helt likadan ut men det var den gamla varianten av ”stålspår” igen och nu kändes ingenting? Men det är väl också detta som gör vintertouring lite mer spännande för det finns långt många fler väglag än torrt och blött! Vi fortsatte vår färd via Femundsende ner till Åkreströmmen där vi åter tog en liten rast och bränslepåfyllning, både i MC och mage. Från Åkresträmmen hade vi två val ett via Koppang och ett annat via Övre Rendalen.CIMG4719 Vi valde det sistnämnda efter som det skulle ge oss betydlig mindre risk för att åka stor och eventuellt saltad väg. Vägen upp över passet från Övre Rendalen mot Hannestad bjuder och också en magnifik utsikt. Från Hannestad fick vi sedan 1,5 mil av riksväg 3 som dock var mycket fin och inte saltad.  I Atna svängde vi sedan av mot Rondane och Enden, ytterligare 4 mil av fin vinterväg med snö och isunderlag. I Enden är det sedan dags att se om bommen är öppen för de sista 1,5 milen över fjället eller om vi måste åka runt 22 mil för att komma upp från andra hållet. Tack och lov så var det ju en fin dag med strålande sol från en klarblå himmel så denna gång var bommen uppe. Strålande sol behöver dock inte betyda att den är öppen för dagen innan var den nere trots sol på grund av blåst och drivsnö, det var ett antal MC förare som då fick åka runt vilket tar dryga 3 timmar (i bra väder). Uppe på fjället stannade vi till i passet och beskådade den fantastiska utsikten. Tyvärr var det nu åter dags för ett bakslag. Uralen hade plötsligt börjat låta illa från koppling och växellåda(Nyrenoverad!). Det visade sig att det bara gick att köra på 4:ans växel och turligt nog hade vi nu nedför hela vägen till Spidsbergsetern och hotellet. Det visade sig dock att det inte var något som kunde fixas på plats så Uralen och Henrik fick skjuts bil med släp hem. Det enda som var bra med detta är ju att Henrik måste haka på nästa år igen eftersom han inte ännu gjort en hel resa.

P1000370Dag nummer tre började med rejäl dimma. Tyvärr så var vi osäkra på hur långt denna dimma sträckte sig så vi avvaktade på hotellet. Efter lunch fick vi höra att det bara var runt hotellet och de närmaste topparna som dimman fanns i övrigt var det strålande solsken. Vi startade därför upp cyklarna och tog en tur till Sohlbergsplassen efter Rondanevägen. Vi fick där en fin vy över Rondane i solnedgång innan det var dags att ge sig tillbaka mot Spidsbergseter igen. Både till lunch och middag (dock extra förstärkt till middag) serveras förrätt, varmrätt och dessert så det är inget för den som bantar, men det behövs ju energi i kylan så det passar ju klena MC-tourers perfekt. Ökad förbränning i den inre kaminen sitter som sagt inte helt fel om vintern.

Dag nummer fyra var det dags för killarna från Sundsvall att åter dra hem igen, ja i stort sett alla svenskar gjorde så. Vad vi kunde se på lördagkvällen så var det endast vi och möjligen ett par till svenskar kvar. Dagen var fin med sol från en klarbå himmel och Göran och jag bestämde oss för att göra turen runt Rondane och Dovre, en tur på totalt ca 24 mil. P1000428Det var hyfsat kalt på morgen runt -20 men solen värmde sanbbt upp luften och dagstemperaturen låg runt minus 12-15 grader hela dagen, det bet i lite mer de sista milen på väg hem igen med -23 som kallast men då var också solen på väg ner igen. Dagen var ändå underbar med bästa möjliga vinterväder. Det blåste i stort ingen ting och det gjorde att vi kunde stanna till på 1000 meters nivån mitt uppe på Dovre och laga till en härlig Gulash på fotogenköket. Vi njöt av vyerna, solen och den härliga soppan innan vi åter körde ner över Dovre mot Dombås. I Dombås passade vi på att göra ett besök på vår favorit hyttegrend Ljoshaugen, kul att se den även i vit vinterskrud med den magnifika utsikten över dalgången. Vi fortsatt sedan resa genom Gudbrandsdalen ner till Ringebu där vi åter tog upp på fjället och vägen fram till Spidsbergseter. Det var när vi åkte ner genom Gudbrandsdalen som det bet till igen och vi hade runt -20 grader, det slår dock fortfarande inte de 40 minusgraderna som vi hade vid hemfärd från Krystall 2011.

P1000465Dag nummer fem så var det då åter dags att ge sig hem igen. På grund av lite missar kalendern så blev det inte ytterligare en övernattning i Transtrand, som planerat, utan det blev att köra hela vägen hem drygt 50 mil. Det var inte lika fint väder denna morgonen med det innebar också att det var lite varmare runt -12 grader vid start. Vi tog nu turen över fjället för sista gången på denna resa och fortsatte sedan ner mot Österdalen. Här gjorde vi dock fel val av väg, på grund av att vi hade ont om tid, så det blev några mil för långt med ren asfalt. Endurodubben på Africanen tog rejält stryk av värmen och nu fick vi se hur fort det kan gå. Även det en lärdom att ta med sig. När vi nådde Trysil och Skandinaviens största skidområde (Trysil-Sälen) så inser vi hur bedrövlig det blir när vägunderhållet ska försöka lösa problemet med vintervägar för storstadsmänniskor. Direkt vi kom in i området så var det kladdat med salt på alla vägar. Till och med en stor sträcka av vägen mellan Trysil och Sälen var saltad! Men inte hela och då undrar man bara hur är detta tänkt? Mycket riktigt så låg det sedan en ”skidsemester bil” i diket när vi närmade oss Sälen. Ibland saltat ibland inte vad är det då egentligen för underlag? Inte konstigt att folk då kör till skogs. I Sälen mötte vi också hela stugbytarkollektivet och det var som ett prälband hela vägen ner till Mora. Bussar och bilar i en oändlig kö, men självklart med en massa helidiotiska omkörningar!? Man kan ju kanske komma före ett par bilar och någon buss till Mora!? Väl över på västra sidan om Siljan så var det lungt igen och vi var nästa helt ensamma efter vägen. Runt klockan 18 så nådde vi åter hemmet i Gagnef och det var dags att parkera cyklarna igen. Man skulle kunna tro att nu är jag nöjd för en stund men det känns tyvärr lika vemodigt varje gång det är slut på en resa. Jag vill iväg igen!!!

Årets Krystall-Rally samlade ca 110-130 motorcyklister från hela Europa (130 anmälda). Det var det 42:a Krystall-Rallyt i ordningen och när det började var det mer av ett rally med flera olika anhalter. Numera håller sig dock rallyt till en och samma plats med möjligheter för dagsutflykter. Det stora antalet kommer från Norge men även från länder som Spanien, Italien, Frankrike och Tyskland. Tyvärr är det lite klent med svenskar men det kan väl bli bättre? Det finns en del vinterträffar nere på kontinenten och många av de som är med där när nog en dröm att även besöka Krystall-Rallyt en gång, vilket också många gör. Krystall avviker dock en del från de andra träffarna eftersom här bos det på hotell, normalt är det tält som gäller även på vinterträffar. Ett par veckor efter Krystall brukar det köras Primusträff i Norge och då är det oskottad tältplats som gäller. Gäller också några av de träffar som körs i Sverige vintertid även om det kanske också finns en fäbostuga eller kolarkoja att krypa in i.

FOTOALBUM FRÅN RESAN!

Krystall-Rally 2013

VIDEOFILM FRÅN RESAN 2012

Krystall-Rally 2013

VIDEOFILM FRÅN RESAN 2011

Krystall-Rally 2011

RUTTEN FÖR HELA TUREN 2013

Rutten Krystall-Rally 2013

Check Also

Svenska Pärlor Nordkalotten 2021

Svenska Pärlor Nordkalotten 20–30 juli 2021 En alternativ resa till den planerade resan Lofoten med …

2 comments

  1. Månika Sager

    En underbar berättelse och fantastiska bilder som du delar med dig.

Lämna ett svar