Då var det dags för en MC-tur utanför landets gränser. Fjordnorge var målet. Till vår hjälp hade vi en Honda Transalp, en Honda Deauville samt en Yamaha TDM900. Året var 2006 så en del har ändrats sedan dess men se det som ett resetips! Författare: Jan-Eric Jönsson
Den sjätte september tog vi ledigt efter lunch och drog iväg på gamla E6 från Halmstad till Helsingborg. Oslofärjan landade 18.45, vi visste då inte att detta var sista året som färjan mellanlandade på väg från Köpenhamn till Norge. Fräscha hytter, bra mat och ett italienskt liveband gjorde att kvällen gick snabbt. Vi var framme i Oslo vid halv tio, och därefter körde vi i riktning nordväst via Kongsberg, Rollag och Rödberg till skidorten Geilo där vi åt en hamburgare till lunch för det facila priset 100 NOK…Mett å go’ var det passande namnet på matstället.
Sommarvärmen i Oslo förbyttes till 7 plusgrader, brrr! Vi fortsatte norrut trots ett begynnande duggregn, och efter en 35 mila dagsetapp på underbara MC-vägar och storslagna vyer landade vi så småningom i Aurland. Dags att leta boende: En 4-bädds hytte kostade 450 NOK, och då ingick porlandet från en fjällbäck alldeles intill.
På lördagen åkte vi till Flåm, där man kan ta tåget upp längs fjällbranterna. Lär vara bland de brantaste i Europa. Massor av asiatiska turister från ett kryssningsfartyg som via Aurlandsfjorden tagit sig fram till kajen i Flåm var på väg ombord på tåget. Innan vi lämnade området kollade vi in en välbevarad gammal by med 1600-talsbebyggelse, som Skansen utan enda besökare…
Vi drog vidare norrut , och vår väg korsades av såväl, får, getter samt vilda hästar! Massor av tunnlar passerades(den längsta var inte mindre än sju km lång), att ha fotokromatiska glasögon som mörknar automatiskt är inget att rekommendera. Från dagsljuset in i tunnelmörkret innebar att allt blev nästan helsvart. Vissa tunnlar hade för övrigt katastrofalt dålig belysning.
Ett antal färjor och vägtullar passerades också, samt glaciären i Stryn där man kan åka skidor även på sommaren. Även denna dag blev det lite för många mil i sadeln, men så småningom nådde vi Geiranger där vi hittade resans fräschaste hytte på Dalen Gaard för det facila eftersäsongspriset 500 NOK. Här fanns det alla möjligheter att lyckas med vår enkla matlagning…
Serpentinvägen Trollstigen ingick i söndagens reserutt, och är väl värd att köras. Den är ett av Norges mest kända turistmål. Bergen som omger vägen är enorma! Sedan körde vi nordvästlig riktning ut mot kusten, där vi ville uppleva Atlanterhavsveien söder om Kristiansund. Ärligt talat var den häftigare på bild än i verkligheten! Ett antal kuperade broar som går från ö till ö, men visst killade det lite i magen. Men vinden var hård från västerhavet! Som vanligt påbörjades stugletandet alldeles för sent på dagen. Första försöket var helt obeboeligt, så vi körde vidare en halvtimme till. Återigen uppåt fyrtio mils dagsetapp! Det innebär många timmar på norska vägar… Vi hamnade så småningom i en stuga modell enkel (lutande golv kan ju vara charmigt) vid en fjord söder om Tingvoll. Vi fick ju i alla fall tak över huvudet.
Måndagen körde vi åtskilliga mil söderut på härliga MC-vägar, och de 10 plusgrader vi fått stå ut med kröp nu uppåt 20 istället. För första gången satte jag tänderna i en älgburgare till lunch. Vi satte upp våra bopålar på Naesbya Camping, där det tom fanns restaurang! Vi lyckades förhandla oss till att köpa varsin öl att festa på om aftonen, och för endast 50 kronor flaskan fick vi avnjuta varsin – LÄTTÖL !
Sista dagen i Norge körde vi uppåt trettio mil, och Rjukan bockades också av på listan. Det var här som den gamla krigsfilmen Hjältarna från Telemarken utspelade sig. På vägen dit passerades bla Tunhovd ,Rödberg och Imingen. Väg 40 mot Rusterudsaeter får man inte missa: Plötsligt befinner man sig nästan som i ett månladskap där man passerar knallblåa insjöar på hög höjd!
Köpenhamnsfärjan lade ut från Oslo kl 19 , men dessförinnan hade vi pga trafikolycka stått still ”i en evighet ” med (nästan ) överhettade motorer i en av Oslos tunnlar. Då kändes det som att tiden höll på att rinna ut, men tack o lov släppte proppen till sist. Hemresa var odramatisk,, så vi rullade iland onsdag morgon i Helsingborgs hamn. Några norska kronor fattigare, men 200 mil och ett oändligt antal naturupplevelser rikare!
Med MC-hälsningar
Jan-Eric Jönsson
En typisk norsk hytte!
Atlanterhavsvegen
Jostedals breen efter riksväg 5
Kongsberg – Geilo
Visa Googlekarta!
Geilo – Geiranger
Visa Googlekarta!
Geiranger – Tingvoll (Atlanterhavsvägen)
Visa Googlekarta!