Rekommenderat i webbshoppen!

Auroraträffen 2013

01Första helgen i mars varje år så arrangeras Auroraträffen i Karlskoga. Det var för mer än 30 år sedan det hela började och namnet fick den efter att någon hade lyckats lossa en vinetikett från en flaska och vips så var det första träffmärket tillverkat. Att vinet hette Aurora är då kanske inte så svårt att lista ut. Efter 30 år är det nu tredje generationens vinteråkare som tagit över arrangemanget och om det beror på detta eller bara är en allmän trend så var det extra många ekipage på plats i år. Deltagarna kom från Tyskland, Danmark, Värmland, Västmanland, Gästrikland, Sörmland, Dalarna och säkert även någon annan del av Sveriges avlånga land. På Auroraträffarna är det tält som gäller och det oavsett om det är +5 eller -26. I vissa tält finns det kamin för både ved och fotogen men de flesta överlever genom ordentliga sovpåsar som klarar låga temperaturer. Frilufts liv om vintern när det är som allra bäst! För mig var det nu fjärde gången, eller möjligen femte, som jag packade motorcykeln för en tur till Karlskoga och här nedan följer nu en skildring både av resan dit och livet på plats.

Länk till fotoalbum för resan! Se längst ner på sidan för mer länkar till Video!

Så var det då dags att åter packa hojen och ge sig av för mer härlig vinterkörning. Nu tänkte jag göra ett nytt försök med min Honda CX500 med sidvagn, den som gav upp efter bara tre mil på väg mot Norge och Krystall-Rally i februari. Den gången kunde jag vända hem och byta hoj så fick reparationen vänta, men nu är den åter genomgången och ”fit for fight” igen. Det var tydligen en av förgasarna som svalt något skräp så det behövdes en ordentlig rengöring. Jag kom också på att det kanske behövdes en rengöring för jag tror aldrig förgasarna varit bort plockade på denna MC och då köpte jag den 1986.02_1 Nu gick den åter som en klocka och efter ett par mils testande i trakterna runt hemmet kunde jag ta mitt beslut gällande MC. Sagt och gjort kvällen före avfärd packades hojen och det blev rejält med packning. Jag hade bestämt mig för att prova min nya kåta, en 4Bikers från Handelsboden med plats för 9 sovande personer. Ja med 9 personer blir det ganska trångt, typ militärtält, men med 3 så blir det ganska lagom om jag vill ha lite extra plats. Tre var precis det antal vi skulle bli i tältet, det var Mats från Heby och Lars från Forshaga som skulle ansluta på plats i Karlskoga och hjälpa till att fylla upp utrymmet. Det var nog också tur att jag valde CX:en, och stora packlådan, med tanke på att Bosse från Kolbäck skulle ha med en kamin som jag gärna ville köpa till kåtan. Det behövs kanske lite extra plats för att få med både kåta, kamin och skorsten på vägen hem?

P1000488Lite fakta om 4Bikers kåta/tipi: Den är 5 meter i diameter och 3 meter på höjden, yttertyg i ribstop och riktig stång i aluminium. Till tältet ingår även ett löst golv vilket inte är så dumt när jag kör vintercamping, dessutom går det att vika undan den ”tårtbit” som ligger direkt i öppningen så jag kan gå in och ut ur tältet utan att kliva på golvet. Tältet är även försett med öglor på insidan lämpliga att fästa ett litet innertält eller torklinor om det skulle behövas. Både toppöppningen och själva dörren är också försedda med myggnät, kanske var det därför jag inte såg till några myggor på träffen? Tältpinnarna är riktiga Y-pinnar i aluminium som funkar bra att slå ner även i isig mark. Kvaliteten känns riktig bra och framför allt om jag ser till priset som är 3995:- med golv. För mer information se www.handelsboden.com!

Så var det då fredag morgon och dags att ge sig av. Vädret såg riktigt lovande ut och solen lyste från en klarblå marshimmel. Temperaturen låg på ett par tre minusgrader så snön var fortfarande fast och fin på vägarna. På mina vinterturer söker jag alltid de allra minsta vägarna och målet är att hitta så mycket snö och is-underlag som det nu är möjligt. Det är faktiskt riktigt roligt att köra trehjuling när underlaget är fast och glatt, mycket roligare än sommartid då det bänder och bryter lite mer mot det kärva underlaget. Valet av skoning på hojen blev Heidenau K60 med bildubb (utstick ca 1,5 mm), det underlättar om det även blir en del asfaltskörning. Jag drog iväg över flottbron i Gagnef med sikte mot Mockfjärd. Jag tog vägen över Björka istället för riksväg 70 och i Mockfjärd drog jag rakt ut på skogen mot Salå och Lövsjön, perfekt vinterföre hela vägen. I Lövsjön tog jag en första paus och passade även på att få lite fina vinterbilder i motljuset.CIMG4740 Från Lövsjön tog jag nu sikte på Fredriksbergsvägen och jag följde ett gammalt rallyspår som jag kört tidigare. Vägen var hyvlad och plan som ett salsgolv så det var som att köra isbana. Längre upp eftervägen tog det dock stopp! Tydligen hade man inte brytt sig om att ploga min tänkta väg så det vara bara att vända och göra ett annat val ett par korsningar bort. Det blev ingen stor omväg och ganska snart kunde jag köra upp på Fredriksbergsvägen vid avfarten till Skattlösberg. Jag passade faktiskt också på att ta en tur upp till Skattlösberg för att skåda Dan Anderssons lilla stuga i det vackra vintervädret. Väl nere på stora vägen igen bestämde jag mig för att ta vägen mot Fredriksberg trots att det blev ett par mils asfaltskörning, jag tänkte det kunde vara bra att ta olika vägar dit och hem och då passar Nittkvarnsvägen bättre på vägen hem. Väl framme i Säffsen så tog jag av mot Gåsborn och här bjöds åter på fin vinterväg. Första biten var lite spårig men ytterligare några kilometer in efter vägen så blev underlaget slätt och fint igen. I Gåsborn tog jag av mot Hällefors över Sävsjön och här bjöds ytterligare ca 4 mil härliga vägar. När det var några kilometer kvar till Sävsjön så ser jag en blå Volvo som kommer ut från en sidoväg, men bilen stannar snyggt och prydligt vid utfarten och jag gläds åt att jag syns bra och tydligt i min nyinköpta neongula hjälm. Tänk så fel jag hade! Precis när jag är framme vid korset och ska passera svänger bilen ut och tar all kvarvarande plats på vägen. Jag lägger mig på bromsen och tutan och hinner snabbt bestämma mig för om jag ska köra in i sidan på bilen eller ta snöplogvallen. Valet var lätt, det blev snöplogvallen och det blev snösprut och en krossad verktygslåda innan det hela tog stopp nere i diket. Tydligen hade föraren nu upptäckt sitt misstag och stannat. Hon kunde då bedyra att hon tittat och inte sett något fordon komma efter vägen, jag kunde dock se hennes bil tydligt och klart. Ja frågan var nu om vi tillsammans kunde få upp motorcykeln ur diket igen men det var nog lite för tungt, även om jag skottat bort en hel del snö. Efter en stund dök grannen upp på väg hem för att se stafetten på skid-VM. Han hade en pickup och även ett spännband, så det var bara att koppla spännband mellan bil och MC och vips så var jag uppe på vägen igen. Tack och lov för snö så är det mest vatten och luft och tur för mig så gömde sig heller ingen sten under snön så det blev inga skador. Jag kunde efter lite anteckningar och namnutbyten fortsätta min färd. P1000484Väl framme i Sävsjön så hade solen tärt lite mer på snölagret så nu var det asfalt framme i bilspåren, det var också flera plusgrader så det blev en lite slaskigare tur ner mot Hällefors. Väl framme i Hällefors var det dags att tanka upp så jag for förbi Statoilmacken och väl där slängde jag även upp en vedsäck på sidvagnslådan för det kan ju vara bra om jag nu ska testa kamin i kåtan. På grund av oplogad väg och dikeskörning började jag nu bli lite sen så för att slippa slå upp tältet i mörker så bestämde jag mig för att ta stora vägen ner över Grythyttan och Loka mot Karlskoga. Här var det inte så mycket is kvar på vägen så det blev mest asfaltsköra hela vägen fram till Gelleråsen och träffen. Väl framme på träffplatsen kunde jag konstatera att det redan var många tält på plats så det blev till att resa tältet mitt på den uppskottade planen och det dröjde inte länge förrän tältet fick smeknamnet ”kyrkan”. Kanske hängde det även ihop med att det var det största av alla tält.

Bosse var redan på plats och med honom även kaminen. Det blev nu spännande att se hur den skulle passa in i min kåta. Precis som jag trott så var skorstenen en halvmeter för kort, vilket borde stämma då Bosses kåta är ca 2,5 meter hög. Men eftersom Bosse är en smart smed och bygger sina grejer på standard så hade jag redan varit inne på Biltema i Borlänge och inhandlat ett stycke ”Standard avgasrör rak 50 cm och 63mm i diameter”, så det var bara att klämma in en extra bit så blev det perfekt. Med rejäl skorsten på 63 mm i diameter så var det inte heller några problem att sätta fyr. Med hjälp av några riktiga tjärbitar och lite nykluven ved så gick det snabbt och värmen spred sig fort till hela kåtan. Tanken var nu inte att köra kaminen hela natten utan den fick vara mysfaktor under kvällens diskussoiner och prat. DCIM100GOPRONär det väl blev dags för nattning släcktes kaminen och dunsäcken fick istället göra sitt och omfamna mig i sin goa härliga värme. Natten blev skön och det var först framåt halv nio tiden på morgonen som jag åter slog upp ögonen. Nu var det skönt att åter starta kaminen och nästan på direkten kunde jag ställa kastrullen på kaminens platta och börja koka varmt vatten. Bosse kom även in från sitt utekök och spisade äggröra och bacon i kåtans härliga värme. När väl frukosten var över så kom sonen och barnbarnet Eskil på besök, från Örebro, och det blev en stunds lek och korvgrillning. Längre fram på dagen var det sedan dags för det årliga mästerskapet i vattenkokning. Tävlingen går ut på att snabbast koka en liter vatten antingen med gas eller bensinkök eller som i den mer nostalgiska klassen med fotogen, och då pratar vi förgasarkök och inget annat. Det dröjde inte länge innan lågorna stod höga i försöket att få fart på förvärmningen så det blir riktig förgasar effekt. När väl så skett så brummar det friskt från ett antal vilt eldade kök. P1000536Domaren hade en grannlaga uppgift att hålla koll på alla deltagare och det fuskades friskt med allt från fickljummen rödsprit till inhyrda vindskydd. Den här gången gick det dock inte att muta domare Johan så det blev åtskilliga diskningar innan segrarna till sist kunde koras. Efter tävlingarna så var det åter dags för en given tradition och det var ärtsoppa med punsch. Vi prata nu riktig ärtsoppa med mycket fläsk. Jag fick också höra hur den tillagas. Först inhandlas fläsk i Sverige för att sedan smugglas över till Norge där ärtor och fläsk kokas ihop till en härlig och mustig ärtsoppa. Nästa steg blir sedan att åter smuggla soppan över gränsen till Sverige igen där den sedan serveras på Auroraträffen. Tack Pia och Gary för en riktig smakupplevelse!P1000552 Efter ärtsoppan är det så dags för det stora lotteriet med mer priser än det finns deltagare på träffen, så det gäller att ha lite extra plats i packningen för oljor, kepsar, tröjor, verktyg, brandsläckare och hemliga lådor. Strax före soppan så anlände även Mats och Lars, mina inneboende, så nu var det dags att bädda upp och göra i ordning. Under dagen hade även kaminen fått vila men nu var det åter dags att tända upp och skapa lite härlig stämning inför lördagskvällens ljug och prat. För vissa blev det tidig sänggång medan det för andra inte blev just någon sänggång alls utan diskussionerna fortsatte runt lägerelden långt fram på morgontimmarna.

Ja nu var det söndag morgon och oavsett vad jag vill eller inte så är det dags att packa ihop och fara hem. Tyvärr blev det ingen go kamin nu på morgonen eftersom då skulle det bli allt för besvärligt att riva kåta och packa. Frågan var ju också om både kamin och skorsten skulle få plats? Det visade sig att skorstenen passade perfekt till samma fästen där jag brukar hänga upp skidorna och kaminen gick bra att packa ner i sidvagnslådan, det var bara sovsäcken som jag istället blev tvungen att surra uppe på toppboxen. Väl packad och klar var det bara att ta adjö och tacka så mycket för denna gång. Motorcykeln startade fint på eget batteri och när jag väl fått på alla kläder igen så gav jag mig av. Solen lyste åter från en klarblå himmel och vädret kunde som sagt inte bli så mycket bättre. DCIM100GOPROEftersom det också varit minusgrader på natten så höll sig vägarna fina och nästan ännu mer isiga och hårda än när jag åkte ner till träffen. Med ett stort leende körde jag mil efter mil på vintriga vägar innan jag till sist åter igen var på hemma tam mark i Gagnef. Jag tog det lite lugnare på väg hem så innan motorcykeln åter kördes in garaget så hade solen gått ner och mörkret börjat att falla. Jag bestämde mig också för att det inte blev så mycket mer idag utan jag sparade uppackning och MC-tvätt till nästa dag.

Som sagt vinterkörning med MC är lite speciellt och har man en gång börjat så är man fast 🙂

Länk till fotoalbum för resan!

Länk till video från Auroraträffens 30 årsjubileum!

Länk till video från Auroraträffen 2011!

 

En kommentar

Kommentera