mctouring MC Touring när den är som bäst!
FAKTA OM JAPAN
Antalet innevånare: 125 miljoner
Stor-Tokyo: 37 miljoner (största stad)
Stor-Osaka: 19 miljoner (näst största stad)
Flagga: Hinomaru, Röd sol på vit bakgrund (symboliserar soluppgången)
Statsskick: Konstitutionell Monarki (Kejsare Naruhito), demokrati
Religon: Shinto och Buddhism (mer ritualer och tradition än tro, mycket andlighet)
Vanligaste användningen Shinto vid födelse och bröllop, Buddhism vid begravning.
Kristendom: Mindre än 2%
Att hantera trafiken i Japan
Bilden för dom flesta är nog att japaner är ett skötsamt och lydigt folk som följer regler och lagar, men det gäller kanske inte i trafiken? Hastigheten på japanska vägar är oftast mycket lågt satt vanligtvis 40 – 50 i städerna, 50 – 80 (och ibland 100) på det vi skulle kalla motortrafikled/motorväg (kallas expressväg i Japan) och oftast inte mer än 40 – 50 på mindre landsvägar utanför städerna och på landsbygden. Skulle jag försöka att hålla dessa hastigheter riskerar jag att bli överkörd! Normalt flyter trafiken på med 15 – 20 km/h över den påvisade hastigheten och ibland ännu mer. Lastbilar ska hålla sig till max 80 (precis som hos oss i Sverige) men många kör mellan 90 – 110. Givetvis finns det poliser och dom slår till när dom tycker det är dags att statuera ett exempel, så lite av ett lotteri. Som utlänning (där det märks/syns) så bör jag vara extra försiktig då dom gärna påpekar och vill visa att det gäller att sköta sig. Gator och vägar flödar också av grönt, gult och rött då det är många trafikljus och i princip inga rondeller, men jag bör vara försiktig med att bromsa för hårt vid gult ingen stannar förrän det blir rött (även om reglerna där är dom samma som här hemma).
Det som kanske är knepigast och svårast att ha koll på är givetvis att det är vänstertrafik i Japan. Det gäller att ställa om hjärnan så att det inte blir fel vid utfart efter en rast eller en bensinpåfyllning. Enklast är det nog i städerna och på större vägar då jag följer filmarkeringar och ganska många pilar. Japanerna ”målar” vägarna flitigt både med pilar, skrifttecken och streck. Vad det står för text kan nog både du och jag glömma utan vi får försöka koncentrera oss på filmarkeringar, stopplinjer och pilar. Knepigast, tycker i alla fall jag, är att komma ihåg detta på bergsvägarna då jag inte har några filer eller streck att förhålla mig till, dessutom möter jag sällan andra fordon vilket gör att det är lättare att glömma av sig.
Under framför allt japanska högtider och ledigheter så kan det givetvis se värre ut även på dom mindre vägarna, framför allt till dom mest berömda passen. Goldenweek är en period i månadsskiftet april och maj som helst ska undvikas om jag vill slippa trängsel, men samtidigt så är då också alla kaféer och annat turistrelaterat öppet, vilket det inte var nu när vi körde vecka 16 i april.
En annan knepighet är att det är omkörningsförbud på stora delar av vägnätet när det bara är en fil i vardera riktningen. Det är nästan enbart när det finns en extra fil som det är möjligt att köra om. Markeringen för detta är en gul heldragen linje (kan även vara vit), ibland kombinerad med en symbolskylt som också påvisar omkörningsförbud. Nu går det som sagt ofta fortare än vad hastigheten föreskriver så omkörningsproblematiken märks kanske mest då jag får ett militärt eller polisiärt fordon framför (dom har nog order att föregå med gott exempel och en polis kör man kanske ändå inte om). Men som sagt på dom flesta bergsvägarna var vi oftast ensamma så där var det inget stort problem. Kom vi ändå i kapp någon på dessa vägar så gick dom oftast åt sidan och släppte förbi oss. Räkna också med att ett fordon kan stanna/parkera nästan var som helst, även bakom en kurva och då markeras detta med varningsblinkers.
Strikt STOPP
Vid stoppmärke (röd upp och nervänd triangel) är det strikt stopp som gäller oavsett om det står någon text på skylten eller inte (ibland kan det stå internationellt STOP). Viktigt att stanna helt och sätta ner fötterna. Detta gäller också alla järnvägsövergångar oavsett om det finns bommar eller inte, det är strikt stopp och frisiktskontroll varje gång. Det är inte alla som följer detta så jag markerar och bromsa i god tid före stoppstrecket så att bakomvarande förstår att jag tänkt stanna. Att inte stanna vid stopptecken eller järnvägsövergång ger böter om det upptäcks.
Att använda lyse dagtid
I Japan är det rekommenderat att använda halvljus även dagtid men det är många som inte följer detta. Det är många som inte heller använder lyse när det är dimma och dåligt väder men då är det ett absolut krav. Vi såg också under vår tur många lastbilar som körde utan lyse även om det var dimma och regn. Så det gäller att vara lite mer uppmärksam.
Värt att notera
För förare av bil som nyss tagit körkort så ska bilen markeras med ett speciellt märke det första året, det är en gul/grön symbol som ser ut som fjäderdelen på en pil. Detta gäller inte motorcyklar! Äldre personer, oftast runt 80 eller mer, kan om dom vill markera detta på bilen med en blå/gul/röd/grön fyrklöver symbol. Det funkar kanske bra i Japan då man har stor respekt och ödmjukhet inför äldre personer.
Bötesbelopp
De vanligaste bötesbeloppen ligger någonstans mellan 500 – 1500 SEK, men kan sticka i väg vid större förseelse. Här nedan listas några vanliga fall och på vilken nivå beloppen normalt ligger (enligt aktuell växlingskurs i april 2026).
Fortkörning upp till 20km/h över: 500 – 1000 SEK
Fortkörning 30 – 40 km/h över: 1800 – 2400 SEK
Grov fortkörning: upp till 6000 SEK (men kan även bli mer)
Köra mot rött: 400 – 1200 SEK
Använda mobil i handen: 400 – 1200 SEK
Felparkering (mindre allvarlig): 400 – 1200 SEK
ETC
I japan är det vägtullar på dom flesta större expressvägar. Betalningen görs enklast genom att ha ett kort och kortläsare monterat på fordonet för ETC så allt sker automatiskt. När jag hyr hoj så begär jag att få ett sådant kort och när jag lämnar tillbaka hojen så betalar jag helt enkelt för dom tullar som jag nyttjat. För min del med en veckas körning där vi körde en del expressvägar, främst för att ta oss genom och förbi städer men också över några större broar, så slutade notan för en vecka på ca 700 svenska kronor. Använder jag inte expressvägarna genom städerna så kommer det att ta riktigt lång tid att ta sig igenom, främst med tanke på alla trafikljus och att navigeringen inte alltid blir den enklaste.
På expressvägar är inte små motorcyklar under 125 CC tillåtna och det finns vissa expressvägar där motorcyklar inte alls är tillåtna främst då i stora städer som Tokyo och Osaka, kan även gälla förbud mot passagerare, så det gäller det att ha kontroll på.
Parkering
när det gäller att parkera så finns det lite att tänka på. Det gillas inte att MC nyttjar parkeringsrutor för bilar och ofta finns det speciella MC parkeringar markerade. Men när det inte finns så kan det vara lite svårare. Utanför städerna så var detta kanske inget stort problem. Var det gott om tomma P-rutor så stod vi i rutor för bilar. Har jag en MC på max 125 CC då kan jag parkera även bland cyklar, vilket gjort att dessa MC är ganska populära i storstäder. Men hittar jag en ruta i vilken det står ”Baiku” (バイク) på japanska så går det mycket bra att parkera där. Annars är det inte lätt för dom boende i storstäderna att få till en parkering, så jag kan få gå en bit eller ta tunnelbanan till min parkeringsplats. Gäller givetvis också om jag har bil men då finns i alla fall ett större urval av parkeringsplatser även om konkurrensen också är hårdare.
Att hyra hoj
Det finns ganska många olika uthyrare av hojar och då med olika storlekar och klasser. Jag hyrde av en av Japans största MC uthyrare Rental819 som finns över hela landet, bara i Osaka så fanns det minst fyra Rental819. Jag hyrde en Suzuki V-strom 650 som visade sig vara en helt ypperlig hoj för mitt ändamål. Lagom på alla sätt och vis. Kostnaden för den blev runt 6000 för en vecka + ETC. För att få hyra krävs internationellt körkort och då enligt 1949 års konvention (finns även en konvention från 1969 den gäller inte i Japan). Ett internationelltkörkort kan jag få utfärdat av Motormännen i Sverige. Allt pappersarbetet för uthyrningen gick bra att göra hemifrån över nätet innan resan så själva utlämnandet gick snabbt och smidigt, så även återlämnandet. Det kan vara bra att tänka på var jag hyr och då med tanke på vart jag ska. Det kan ta ganska lång tid att transportera sig tvärs igenom en storstad som till exempel Osaka och kan jag undvika det så är det bra.
Pengar och betalningar
Japan kör med Yen (100 Yen är i dagens, april 2026, valutaväxling ungefär 6 SEK) och jag kan betala med kontanter i princip överallt. På dom flesta större ställen så går det också bra att betala med kort men min erfarenhet är att det inte alltid fungerar för utländska kort. Det var ett antal gånger som det krånglade. En orsak kan vara att Japaner, precis som vi, oftast blippar korten och det funkar inte alltid om kortet har utländsk härkomst. Därför kan det vara lika bra att sticka in kortet direkt i kortautomaten om det finns en sådan möjlighet. Men som sagt det är alltid bra att ha med sig kontanter för att slippa köra fast. Ska jag resa mycket lokalt med tåg och tunnelbana är det bra att plocka ut ett kort som jag fyller med en viss summa vid stationen och sedan blippar vid varje ny passage. Jag nyttjade även taxi för att slippa släpa på alla MC grejer på väg till och från uthyrningsfirman och det kostade för en timmes resa genom Osaka cirka 450 – 500 SEK (taxi väljer helst bort expressvägen, ger nog mer förtjänst).
Bensin
Bränsle är inte dyrt mellan 9 – 11 SEK per liter. Det finns ganska gott om bensinstationer i dom större städerna men så fort jag kommer ut på landsbygden så blir det betydligt glesare. Det är också vanligt att dom är stängda nattetid (stänger redan vid 18 – 19 tiden) och det finns då inga öppna kortautomater, något jag är väldigt ovana vid. I bergen finns det i princip aldrig någon bensinmack och eftersom jag kan köra riktigt långa sträckor i bergen så gäller det att planera in tankningsbehov och ibland stödtanka även om det egentligen inte behövdes just då. Bensinen är oftast 89 – 91(Regular / レギュラー / Regyurā) och 98 – 100(Premium / ハイオク / Haioku) oktan, den vanliga Regular har oftast rött handtag och Premium har gult. Regular motsvarar vår 95 oktaniga och är den vanligaste att använda.
Boende
Vi valde på denna resa att bo på hotell, då slapp vi släpa egna sängkläder och handdukar, ja även tandborstar, schampo, tvål och hårborste då det i princip alltid ingår på japanska hotell. Även morgonrock eller speciella kläder för att gå till badet ingår och dom kan användas i princip överallt inom hotellområdet. Vi valde dock lite olika kvalitet och bodde lite mer tradionellt japanskt i bergen (innebär att sitta på golvet och rulla ut en madrass för natten) Lite hårdare än vad jag kanske är van men jag hade med en enkel uppblåsbar friluftsmadrass så att höften mådde bra ändå. Kuddarna är ofta hårda och fyllda med något bönliknande, även här hade jag med en uppblåsbar campingkudde. I städerna var rummen ofta japanskinspirerade men i stället för en madrass som rullas ut så stod det en resårmadrass direkt på golvet, ofta på ett lite upphöjt golv. Här fanns ofta både en hård och en mjuk kudde.
Där det strikt japanska råder gäller också att sköta skodonen rätt. Oftast ska ytterskor lämnas direkt vid dörren och golvet i rummet endast beträdas med tofflor som tillhandahållas. I det riktigt japanska hotellet fick vi lämna skodonen redan i entrén och byta till tofflor. Där fanns även speciella tofflor om vi skulle gå och bada Onsen. Det finns också speciella ”toatofflor” som jag byter till när jag beträder toaletten och nåde mig om jag glömmer att byta tillbaka igen när jag lämnar toaletten, då får jag skämmas.
Vid besök inne i vissa japanska tempel gäller det att ta av ytterskorna innan jag beträder det inre trägolvet (ofta upphöjt för att markera skillnaden men kan också vara en tröskel). I princip ska aldrig ytterskor komma i kontakt med trägolvet inomhus. I templen är det inte alltid som det tillhandahålls tofflor utan där är det strumplästen eller barfota som gäller. Vanligast är dock att se och beträda tempelområden från utsidan och då är det givetvis okej med skor.
Men fixar jag en sådan resa utan tolk
Självklart går det att köra i Japan, som över allt annars i världen, om jag är ödmjuk och inkännande och försöker tolka alla situationer efter bästa förmåga, men givetvis blir allting mycket lättare om jag har någon med som både pratar och läser japanska. I mitt fall har jag min son boende i japan sedan mer än 15 år tillbaka och han tar sig fram både muntligt och skriftligt. Han har som sagt tagit japanskt MC körkort som bara det är en bedrift i sig, framför allt skriftligt. Vad gäller själva körningen så tar man MC körkort på speciella banor (med fejkad trafik) och första gången man kommer ut i den verkliga trafiken är då man är godkänd och fått sitt körkort!
Artikelförfattare: Hans Rönnegård / mctouring.se / Artikeln hör ihop med en resebeskrivning från en resa i Japan på MC i April 2026 / LÄS RESESKILDRINGEN HÄR!
